Att resa
utomlands innebär risk för sjukdom och bärarskap med
antibiotikaresistenta bakterier, speciellt för
studenter. Resediarré och luftvägsinfektioner är de
vanligaste resesjukdomarna. Men även om resenärer
följer vaccinationsklinikens råd kring hur man
förebygger risker under resan så minskar följsamhet
inte risken att bli sjuk. Detta visar en ny
avhandling vid Umeå universitet.
– Orsakerna till
att följsamhet till reseråden inte minskar risken
för att bli sjuk kan vara flera, till exempel ligger
dålig hygien på restauranger bakom mycket av
problemen med diarrésjukdomar. Varannan student som
reste utomlands som en del i sina
universitetsstudier blev sjuk. Vi ser generellt att
yngre resenärer tar större risker jämfört med äldre
resenärer och blir också därför oftare sjuka, säger
Martin Angelin, infektionsläkare samt forskare på
Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå
universitet, och författare av avhandlingen.
Martin Angelin har i en enkätstudie undersökt
utlandsresenärer som inför en resa besökt
resevaccinationsmottagningen på infektionskliniken
vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå samt i en
annan studie universitetsstudenter från Umeå,
Stockholm och Göteborg som genomfört en del av sina
studier utomlands.
Hälsostudenter utmärker sig när det gäller
riskexponering. I jämförelse med studenter från
andra utbildningar fick hälsostudenter förvisso mer
hälsorådgivning före resan men utsatte sig ändå för
större risker, till exempel i trafiken. Dessutom så
blev var tredje hälsostudent bärare av
antibiotikaresistenta tarmbakterier, så kallade
ESBL-bakterier, i samband med resan.
Hälsostudenterna blev förutom ESBL-bakterier även
bärare av många andra typer av antibiotikaresistenta
bakterier. Många av dessa antibiotikaresistenta
bakterier har man tidigare inte sett hos svenska
resenärer.
Risken för bärarskap med ESBL-bakterier ökade
beroende på resmål och ifall man behandlades med
antibiotika under resan. Resenärer till Indien hade
högst risk för bärarskap. Konsekvenserna av detta
bärarskap är oftast små för den enskilde friske
resenären, men bidrar till ökningen av
antibiotikaresistens i Sverige och leder till att
mer utsatta individer kan insjukna i sjukdomar
orsakade av dessa resistenta bakterier.
Martin Angelin är uppväxt i Helsingborg och tog sin
läkarexamen i Göteborg 2003. Han arbetar som
infektionsläkare på Norrlands universitetssjukhus i
Umeå.