Nyheten kommer i form av ett pressmeddelande från Stockholms universitet
Varje år insjuknar mellan 300 och 500 miljoner människor i malaria. Av dessa dör en till två miljoner, de flesta barn. I sin avhandling presenterar Jenny Lindh, Institutionen för genetik mikrobiologi och toxikologi, upptäckter om malariamyggan som öppnar för metoder där parasiten som orsakar sjukdomen stoppas redan i myggans mage.
I Jenny Lindhs avhandling studeras en metod som ska stoppa parasiterna i myggorna, så kallad "paratransgenics". Metoden går ut på att en modifierad bakterie introduceras i myggan. Bakterien är modifierad så att den producerar en molekyl som dödar eller stoppar utvecklingen av parasiten.
I avhandlingen har två av stegen i utvecklingen av paratransgena myggor undersökts.
- Först har de bakterier som finns naturligt i myggor studerats för att kunna välja en bra kandidat för metoden. Olika sätt att introducera bakterier i myggor har också undersökts, säger Jenny Lindh.
Trettiotvå olika bakterier har identifierats. Utgångspunkten var att en bakterie som ofta fanns i magen på myggorna är en bra kandidat för paratransgenics. Resultaten visade dock att det var olika bakteriearter i olika myggor.
- Trots det tror jag att lämpliga bakterier har hittats eftersom flera av dem är nära släktingar till bakterier som ofta isolerats från insekter. Många av bakterierna går också att modifiera genetiskt, säger hon.
Två olika sätt att introducera bakterier till myggor har undersökts - via sockerlösningar och via vattenpölar. Hanmyggor lever bara på socker medan honmyggor livnär sig på blod och socker.
För att kunna undersöka myggornas respons till sockerlösningar jämfördes hur gärna myggorna äter av två olika sockerlösningar. Eftersom lösningarna först färgas med karamellfärg var det möjligt att se hur många myggor som ätit av varje sort.
- Det kunde konstateras att myggorna lika gärna äter av sockerlösningar med som utan bakterier. Det har också visats att myggor kan ta upp bakterier från vattnet som de kläcktes i. Dessa resultat tyder på att det går att använda både sockerlösningar och vattenpölar för att sprida bakterier till myggor i naturen. Molekyler som lockar myggorna till sig skulle kunna användas för att få myggorna att söka upp de platser där de modifierade bakterierna placerats, säger Jenny Lindh.
Den 22 mars invigs ett nytt malarialaboratorium vid Stockholms universitet. Där kommer fortsatt forskning på området att bedrivas.
Fakta om malaria
Malaria är en utbredd, tropisk, dödlig sjukdom. De klassiska symptomen är långvarig feber, skakningar, ledvärk, huvudvärk och upprepade kräkningar.
Malaria kan botas om diagnosen ställs i tid och korrekt behandling sätts in. Det finns emellertid ännu inte något effektivt antibiotikum, vaccin eller andra medel för att utrota sjukdomen.
Malaria orsakar av en encellig parasit som tillhör släktet Plasmodium. Parasiten sprids av myggor som tillhör släktet Anopheles. Det är när myggorna suger blod som parasiten kommer in i vårt blod. Det finns många olika angreppssätt för att stoppa malariaspridningen. De som används mest idag är behandling av sjuka personer med mediciner och förhindrande av myggbett med myggnät som är impregnerade med insektsdödande medel (insecticider).
Bangkok
Norra Thailand
